Kapitel 3D: Dyket mot det okända

Mats stod vid kajkanten och stirrade ner i det mörka vattnet. Något hade fallit i – något stort. Och det fanns bara ett sätt att ta reda på vad.

Utan att tänka längre kastade han sig ut i en heroisk dykning... eller, det var åtminstone tanken. Istället blev det en magplask av episka proportioner, följt av ett öronbedövande *SMACK* när han träffade vattenytan som en överkokt pannkaka.

Han sjönk långsamt neråt, bubblor steg runt honom. Mats kisade i det dunkla vattnet. Något glimmade längre ner. En kista? Ett vrak? Eller... något mycket, mycket värre?

Plötsligt skymtade han en **enorm skugga** som rörde sig genom djupet. Något med alldeles för många tentakler och en glimt av hämndlystna ögon.

**"Oj."** hann Mats tänka innan allt blev mörkt.

På ytan stod Gösta och tuggade långsamt på sin tandpetare. "Tja, han försökte åtminstone," muttrade han.

**SLUT.**

Börja om